.

Sanningen: Det är inte så bra som det verkar, alltså Eskilstuna är inte såå som jag får det att låta som.
Jag saknar Stockholm varje morgon och natt, men samtidigt inte.
Alltså vist jag trivs här i E-tuna med mina vänner och så.

Jag har en stor frihet också. (som vissa tycker att det är "lyckos" mig)
Men alltså jag skulle hellre vilja ha någon som inte lät mig göra mycket, för det skulla kännas som att den/dom bryr sig.
Just nu lever jag precis hur jag vill.
NI tror att jag har det bäst, att jag har allt.
Jag har inte allt alltså jag saknar så mycket, och bara för att jag har lite saker som vänner/ett hem osv..
Så betyder det inte att jag mår bäst, alltså jag döljer allt.

Och helt ärligt ibland så HATAR jag den personen jag är här i Eskilstuna.
Detta är inte jag. Alltså här man blir deppig svär, alltså man hatar sig själv typ? vet inte hur jag ska försklara.
Alltså det käns som att jag varit här förlänge förstår ni?
Alltså jag är van med att flytta runt när allt är som bäst. Jag haar varit på ett och samma ställe föör länge.
Och det käns för bra, seriöst :S
Jag känner att det är nästan för bra för att vara sant, NU när jag ahr nästan allt.
När jag har min frihet alltså gå in och ut hur jag vill, så vill jag inte ha den?

Alltså ni kanske tycker jag är konstig, men jag saknar mig själv?
Jag saknar den jag va i Stockholm, där jag kanske inte hade allt, men hade det jävligt bra ändå.
Vist, det finns mycket jag inte tycker om att minnas i Stockholm.
Men ändå, alltså man har bättre relation i Stockholm alltså till typ vännerna, skolan, stället, folket.. osv

"Och man behöver inte känna ååh när ska tiden gåå?
När kan jag bli18 så att jag kan tagga hur långt som helst.."
För det känner jag just nu. Jag tvekar på Gymnasiet?
Alltså jag vet inte om jag ska gå eller inte?
För jag kommer inte kunna palla det.
Seriöst? Alltså nej inte 3 år till häär.
Och man vet aldrig vad man har här.
Alltså du kan inte vara säker, för t.ex din vän kan svika dig på 2 sec här även fast du tänker
"h*n kommer aldrig svika mig h*n är den bästa" osv okej detta kan hända i vilken stad som helst.
Men här alltså alla tävlar mot varandra, (inte alla)
Alltså det är en för liten stad med för mycket människor.
Rätta mig om jag har fel? skriv en komentar eller något?

Och varför jag skriver det såhär i min blogg? Är för att ni som känner mig och tänker lyckos henne.
FUCK IT, sluta säg så ni vet inget.. Tro inte för mycket, jag saknar mycket.
och det räcker med att jag saknar en känsla för säkert.
Och jag har inte ens enn riktig vän här.
Alltså en Bästa vän alltså ni vet  när man inte behöver skämmas om något för den, en sån vän jag kan gå till varje dag, en sån vän som jag vet kan ställa upp för mig.. (vilket jag har i Stockholm)

Och om du nu orkar läsa allt det här såå borde du fattat.. Så nästa gång jag säger att jag saknar Stockholm eller något annat osläng då fan inte det i mitt ansikte att jag bara har bott där i ett år..
Det kändes som hela livet, respektera min kärlek för ett ställe där jag hade det jävligt bra.

Har mycket mer att säga. men det spelar ingen roll egentligen, alltså egentligen spelar hela detta inlägg ingen roll?
 
DU vet ändås inte vad som finns bakom alla dörrar..